Irmelin - den starka

Alla inlägg under december 2011

Av irmelin - 2 december 2011 13:49

En bloggare som jag ofta återkommer till, Linda med sin islänning och travare, gjorde mig påmind om en sida på nätet som jag verkligen gillar. Markus Holst Ridakademi. Vid olika tillfällen fastnar jag för olika avsnitt ur hans ridhandbok och den här gången vill jag lyfta tankar kring varför vi rider dressyr med hästen.


"Vad är dressyr?

Den frågan finns det lika många svar på som det finns ryttare. En bra förklaring finns i ordförklaringar för naturvårdsverkets meddelande nr 1/1978, som handlar om ridanläggningar:

  • Ridning för att få hästen gymnastiserad, lydig och i balans. Ett antal rörelser av bestämd utformning och stigande svårighetsgrad skall successivt läras hästen.

Om vi använder detta som rättesnöre när vi tränar vår häst förstår vi att de olika rörelserna tjänar ett syfte; att få hästen gymnastiserad, lydig och i balans. Därav kan vi förstå att den rörelse som vi rider kan vara bra och fylla sitt syfte även om den inte har utförts med tävlingsmässig precision.

En väldresserad, stark och balanserad häst är angenäm att rida. Den rör sig bekvämt, och lydigheten gör att man kan hitta på mycket roligt som man inte kan med en olydig häst, t ex att rida fort på fälten. Det är samma skillnad som för en hund som lyder inkallning, och en hund som inte gör det. Den senare får aldrig gå lös.

Bent Branderup beskriver dressyrens, ridkonstens, syfte som att:

  • Genom konsten ge hästen en livsuppgift som den kan utföra med värdighet även i hög ålder

Om dressyren sliter ut eller skadar hästen, eller blir en traumatisk upplevelse för hästen, är den felaktigt utförd.

En tredje förklaring fann jag i en broschyr en arrangör gjort för mina kurser:

När hästen tränas enligt de klassiska idealen, ökar dess gymnastiska förmåga. Ridning skall framhäva hästens naturliga skönhet och förstärka intrycket av hästens rörelser i frihet. Med bibehållen självkänsla och stolthet arbetar hästen för oss och utvecklar sin styrka och sitt självförtroende.

 Enkelt - naturligt - vackert - otvunget
 som om hästen själv gjorde valet

 

Varför dressyr?

Förutom att vara en trevlig sysselsättning för ryttaren, skall ridningen även vara en trevlig sysselsättning för hästen. Med dressyrarbetat skall vi få hästen att med ryttare på ryggen och på kommando kunna utföra allt det här som hästen klarar av sig själv, naturligt, i hagen. Alla har sett hästen göra både piaffer och passager, och tittar man noga och ofta kan man även se rörelser som öppna, sluta, levader, courbetter och caprioler i hagen.

Ett bra dressyrarbete ökar hästens hållbarhet, och ger hästen möjlighet att vara aktiv hela livet. Om hästen får skador eller förslitningar är det alltid ridningens och ryttarens fel. Det är aldrig fel på hästen. Ibland hör man att "den hästen höll inte för dressyr". I ett sådant fall är det inte hästen som inte höll för dressyren, det var dressyren som var felaktigt anpassad till hästen!

Den häst som är stolt över det den kan, går med glädje till dressyrbanan. Om vi ger vår häst positiva minnen från dressyrpassen, upplever hästarna dressyren som ett trevligt arbete. Mer om detta i kapitlet "feed back och ledarskap". Det är ryttarens ansvar att se till att hästen inte tar skada av det arbete vi ger den, och det är ryttarens ansvar att ge hästen  positiva minnen från ridbanan.

Häst och ryttare har tillsammans egenskaper som kan bli en mäktig enhet. Hästen ger oss styrka, rörlighet, snabbhet. Vi ger hästen vår intelligens och snabba tanke. I den grekiska mytologin talas det om kentauren, som var till hälften människa och till hälften häst. Under korta stunder kan vi som ryttare uppleva hur vi smälter ihop med hästen och bildar en enhet, en magnifik enhet. Den som har upplevt den känslan slutar aldrig rida."


Något som jag verkligen fastnade för var..."Om dressyren sliter ut eller skadar hästen, eller blir en traumatisk upplevelse för hästen, är den felaktigt utförd."  Hur väl stämmer detta överens med den dressyr man ser på tävlingsarenan idag? Även högt upp i klasserna går hästarna med spända rörelser för att få till så mycket bensprattel som möjligt eller med nosen indragen nära bringan för att ge sken av en samlad häst fast bakbenen skvallrar om något helt annat. De där "stora namnen" är dessutom förebilder för så många ryttare och framförallt tränare och då är det inte konstigt att man ser både det ena och det andra inom dressyren. Tråkigheterna är inte bara utmärkande för den "vanliga" dressyren, det finns dåliga exempel inom alla grenar av ridning. Akademiskt är inget undantag. Kunskap, lite sunt förnuft och med hästens bästa i fokus skulle man komma långt....


Jag gör själv fel flera gånger under ett ridpass, men nu för tiden har jag i alla fall kommit så pass långt att jag för det mesta kommer på mig själv. Då är det bara att släppa, börja om från början, lyssna på hästen och fråga på ett trevligare sätt.

Av irmelin - 2 december 2011 10:56

Igår var farmor barnvakt för första gången och det hade gått jättebra! Bus sa inte flaska och somnade utan knyst i vagnen (!). Och jag hann ta en trevlig ridtur på min lilla häst innan regnet började härja. När jag kom för att hämta Bus blev det däremot liv i luckan, jag som trodde att han ville ha mat mötte stora protester och han knorrade till och med när han var tvungen att lämna farmors famn till min. Kära svärmor försåg mig med både middag och fika innan vi slutligen for hem för att säga hej till maken innan han åkte på julbord med jobbet.


Kvällen förflöt riktigt bra med en glad Bus som somnade lugnt i min famn när jag tittade på Criminal Minds. Ammade när vi gick och lade oss och kunde sen lätt lägga över honom i hans egen säng. Ammade runt 1....och sen vid halv4. Lade tillbaka honom i hans säng, gick på toan, snubblade på bilbarnstolen på väg tillbaka till sovrummet...och Bus vaknade. Försökte lura honom till sömn med lite käk, men icke. Upp och vagga honom i famnen...satte mig i gungfåtöljen...upptäckte flertalet gånger att fåtöljen slutat gunga eftersom jag somnat - men inte Bus. Efter en timma var han halvsovande och kanske kunde luras till sömn med lite snuttning. Nepp. Jag höll på att bryta ihop...vaken i nästan två timmar och kroppen ville bara sova. Dessutom hade jag sån värk i min vänsterarm som tar stryk av allt bärande och konstiga vinklar när Bus sover som klistrad bredvid mig i sängen. "Nu får du ta han!" sa jag till maken. Ni kan ju gissa hur pigg och vaken maken var som kommit hem sent från julbord och som också störts av Bus. Men han klampade upp iaf och när jag sovit en halvtimma hade klockan blivit 6 och jag gick upp för att byta av maken. Bus hade somnat och maken kunde ta med honom till vår säng. Maken fick iaf sova en halvtimme innan hans klocka ringde.... :( Och Bus? Jo han åt vid halvsju och sov sen till 9. Hans mamma sov dock i små etapper och var inte lika utvilad.


Nu har jag lyckats vagna lillkillen *stolt* och han har sovit i tvättstugan en halvtimma. Ska försöka mata i honom lite smakis när han vaknar, amma, busa och sen tar vi en promenad i friska luften. Det kan vi båda behöva :)



Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken


Skapa flashcards