För några dagar sen hade jag med Jacob ut till hästarna när jag och Elin var där och kollade till dem. Jacob är verkligen stormförtjust i "bjässarna" och egentligen är det väl konstigt att det inte har hänt tidigare, men den här gången fick jag för mig att min son skulle få sin första ridtur.

Goliath var verkligen på socialt humör och när jag kollat av att han var med på noterna för vad som skulle hända satte jag slutligen upp Jacob på den solvarma hästryggen. Jacobs ansikte sprack upp i ett stort stort leende och han gav ifrån sig små glada ljud! Medan han satt där -givetvis höll jag i honom - och drog i Goliaths man, sparkade lite med benen, lade sig framåt på Goliaths manke så stod min älskade häst blick stilla. Två gånger vägde han försiktigt över till att vila på andra hoven men annars stod han helt lös vid oss och lät Jacob hållas. Goliaths ögon hade ett sånt otroligt milt uttryck som värmde mitt hjärta. Han visste vem han hade på ryggen helt enkelt.

Tog ner Jacob efter ett par minuter men han stretade emot och ville komma nära G igen. Så han fick sitta i min famn och  kunde klappa på hästpälsen. Tja klappa kanske man inte ska kalla det för, han dunkade på rejält med båda händerna och G...han såg fortfarande lika nöjd ut. När mina armar tröttnade och J fick komma ner i vagnen tog G ett par steg närmare och ställde sig med huvudet över J. Unge herr Dippis kom också och ville kika men då lade genast Goliath öronen bakåt och gick till och med och jagade bort honom från oss. Han skulle beskydda sina människor!

Jag har hört att hästar tar hand om och beskyddar småfolk men jag har aldrig sett det i verkligheten. Jag höll nästan på att få lyckotårar i ögonen.... En son som älskade den nära upplevelsen med en häst och min alldeles egna häst som visade upp en sådan klokhet och ömhet över oss. Magiskt!

 

Johanna

28 maj 2012 14:57

Man slutar aldrig förundras över de vackra...

http://walkyria.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Några trädgårdsbilder från dagen...men de känns som ett skämt och oerhört oviktiga efter flera av de inlägg som finns att läsa på FB. Människor som är hatiska, som vill bygga murar och använder våra gamla och sjuka som svepskäl. Om än kroppen int...

Äntligen lite långledighet och ett ypperligt tillfälle att vara ute och njuta av den begynnande våren! Vi har ju kanske ett litet annorlunda synsätt på det här med att slappna av och njuta. Eftersom huvudet får slita på vardagarna är det underbart at...

Nu har vi bestämt att våren är här och dagarna tillbringas mest utomhus. Vår familj älskar att vara ute och därför lägger vi kanske mer tid och pengar ute i trädgården än inomhus. Lisen har blivit så glad i att mata kaninerna men idag var det Jac...

Min fina bergsklematis i rosa och vitt har överlevt vintern i frostvitt mörkt garage och nu får den vakna till liv i uterummet. En omplantering och klätterstöd så hoppas jag att den ska trivas! ...

Idag har rosorna fått skuggnät inför den stundande vårsolen. Risken finns att rosorna vaknar innan tjälen gått ur marken och då kan de inte dricka vatten. Så nu lurar jag dem att sova ett tag till.... Örtagården har skickat mina fröer med luktvi...