Tack vare sitsfunderingar sadlade jag Pila längre bak idag. Hade också i huvudet det sadelprovaren sagt till Anette om att man måste känna av och se lite var hästen och sadeln helst vill ligga.
Såhär såg det ut innan ridpasset.

Jag har fått låna den fantastiska Ride on physio av Elisabeth, som jag definitivt tänker köpa själv också. Här kände jag med handen att bogarna går helt fria och den hamnar inte bakom revbenskanten.

Såhär såg det ut efter ridpasset.

Jag och Pila har alltså placerat den ännu längre bak, fortfarande inte bakom revbenskanten.

Nu kunde jag inte ta någon uppsutten bild/film pga skitvädret men tack vare sadelns placering samt medveten lösgöring av skänkeln nedanför knät hade jag en mycket mera lodrät sits. Träningsvärken imorgon är ett faktum. Jag var dessutom betydligt stabilare och satt samtidigt mer avslappnat.

Ridpasset i övrigt var också fantastiskt. Vet inte om öronpropparna på Pila gjorde sitt till men hon var verkligen med, lugn och fokuserad. Kommer åka ut för träning imorgon och det passet ska fokusera på bogar. Nyttigt även för oss så jag prövade ett par övningar. Flytta in något steg från spåret för ytterhjälper, flytta tillbaka för inner. Det är så lätt att fuska o styra in för ledande innertygel så detta var bra att tydliggöra. Red även carr`en med först öppnatänk och sen slutatänk i hörnen. Lät hörnet samla oss och i tanken lägga mer vikt centrerat kring inner vs ytter bakben. Pila gjorde ett strålande jobb!!

Idag kunde vi även vara ännu noggrannare kring böjning och skankböjning i travppgångarna, hon hade tid att vänta in mig. Hon börjar bli så fin!

Jag och Anette har pratat lite om att höja hela överlinjen och inte få spänning i svärdshugget på halsen. Därför lade jag Pila bara lite lite lägre idag och fick en trevligare sökning som behölls bättre när vi gick mot samling. Det är små saker som gör stor skillnad. Dessutom är jag nu riktigt noga med att vibrera i kedjan med handen uppåt ihop med böjning för inner skänkel så att jag inte tar handen bakåt. I höger varv där hon har svårare var det idag så tydligt att detta tillvägagångssätt hjälpte henne.

Attans vad det är kul att rida! ! Pila är som en dröm :-)

Idag hade vi fått tillåtelse av stallägaren att ha Anette och Arda på besök och fick suverän hjälp med sitsen. Redan innan uppsittning hade jag längt stiglädren ett hål och gjorde några övningar för att flytta bak skänkeln. Diskuterade lite och sen satt jag upp på Arda och i hennes dressyrsadel. Plötsligt hade jag ju inga sitsproblem.... :-)

Anette skrittade några minuter på Pila bara för att känna in sadeln och det resulterade i att vi sadlade om och drog bak sadeln en bit. Då blev bogarna friare, sadeln hamnade i våg och stiglädren hängde mer rakt. Det gav mig en finare känsla, även om jag ska fortsätta tänka på att sitta mer på trekanten istället för bara sittbenen, in med bäcken och mage samt frigöra skänkeln från knäet och ner till foten.

Riktigt givande! !

Idag har jag jobbat hårt och fått klart flera rep-artiklar. Två par tyglar, en halsring, long reiningtömmar samt lagt sista handen vid nosdelen på kapsonen.

Idag körde vi samma visa men med sadel som ger mig en bättre midja att sitta på. Espaniolan är dock väldigt fri för övrigt och hjälper inte precis till att placera benen rätt. Det jag kom fram till idag var att jag behöver kana fram lite i sadeln, vrida om låren inåt och frikoppla underskänkeln som gärna klämmer sig fast. Lättare sagt än gjort men de stunder jag lyckades få till det fick jag en stabilare känsla. 

Det gjorde inte träningen lättare att Pila hade fullt av ljud att lyssna på i omgivningarna. Det bidrog till att jag inte hade henne med mig på samma sätt som igår och ökade på tempot. Ännu viktigare då med den träning vi gjorde idag med att lösgöra för innerhjälperna. Vänster satt såklart bäst men mot slutet kom även höger varv bättre för enbart innerskänkel. Fick en väldigt trevlig stund när vi red på en åtta där vi balanserade upp oss och hade en bra linjering hela vägen runt på åttorna. Lade inte in något annat arbeta än detta ihop med att flytta något steg in och ut med tanke på förutsättningarna.

Allra sist testade jag faktiskt att sätta mig på en hand och se vad som hände när jag bad henne om böjning-sökning på en mindre volt. Vänster gick jättebra, hon kom ner och sökte kontakt helt enligt planen. I höger mycket svårare men när jag var noggrann med att hellre släppa henne ännu lite lägre först innan jag tog kontakt blev det iaf något bättre. 

Fick även ett fint kvitto på att min inverkan blir mycket bättre om jag tänker upp med handen och "skaka kedjan" än tar handen bakåt på innertygeln. Kom ihåg kom ihåg!!!

Så här såg det ut, sitsen är ju kass igen då men nu vet jag vad som felas.

Nu så då!

Pila är en sån häst att hon är väldigt cool när man befinner sig på marken, vi strosade runt ridbanan och spejade av åt båda hållen. Men så kommer man upp i sadeln och då kan det bli ett helt annat läge beroende på väder, omgivning och humör. Med andra ord hade vi därför en hel del stress att hantera på bortaplan och lade upp passet utifrån det. 

Vi fick arbeta på en lite mindre volt just för att det i sig kan lugna och bromsa, göra det så lätt som möjligt för henne utan att sitta och fysiskt bromsa henne. Vi bytte varv ofta, skulle byta inåt för att det än mer lugnar, lite svårt ibland dock för vi har inte tillräcklig balans och styrka för det än så det hände att jag bytte utåt titt som tätt med bekostnad på lugnet. Utifrån den lilla volten flyttade vi ett steg ut, ett steg in, ett steg ut och tanken var att kunna hålla en större volt men ökar tempot går man tillbaka till den lilla volten. Jag tyckte att det hjälpte oss ganska bra och det kan jag använda oavsett vilken träning jag gör med henne. 

Vi pratade om att en skola (egentligen alla rörelser/byten) inet ska förstöra något och vi prövade att flytta in bogen mot en öppna på volten. Fick en fin känsla vid ett tillfälle, detta är något som vi har väldigt svårt för. Jag har svårt i min kropp att ge rätt signaler så det behövs flera pass bara för att klura på det i min inverkan. Gick även mot slutan och fick ungefär samma där, fick ändå en ganska bra känsla av att få med bogen runt i slutan. Ett viktigt kom ihåg i den här träningen är att jag bara ska få henne att agera på min hjälp, inte reagera genom att ge mig lite allt möjligt. I detta handlar det också om att bara be om något steg och sen gå ur det. 

Över till traven så fick vi - kom ihåg "för oss" - en bra vänstertrav. Fick i detta pröva att lägga oss på enhandsfattning eftersom jag så gärna vill lösgöra för mycket på innertygeln och ta handen bakåt. Det blev ju inte bra såklart men själva tanken är god och det kommer jag fortsätta göra emellanåt. Det positiva var att hon kunde behålla sitt tempo utan att fara iväg. Kan ju säga att under denna trav fokuserade jag då som aldrig förr och det skrev jag om i ett tidigare inlägg. När vi har börjat med trav blir skritten sämre eftersom hon då nästan bara tänker trav. Speciellt i höger varv där vi har svårare.

Vi har ju bytt lätt och svårt varv. I höger varv vill hon gärna förböja nu och vi tappar yttersidan och hela linjeringen. I vänster varv har jag jobbat mycket med att få fatt i yttersida och till och med vrider min mage något utåt för att rikta upp oss. Kommer få jobba lite liknande i höger nu, mindre böjning och hämta vänster bak som gärna strävar utåt istället för in mot tyngdpunkten. 

Det var inte ett av våra bästa pass, min insats tekniskt sett var sisådär, känslan var dock enorm och vi har massor att jobba vidare på. Det är så kul för ofta på träningarna för Karin så har jag börjat närma mig problemet redan innan men så ger Karin oss redskapen för att ta oss vidare, perfekt helt enkelt! 

Ta det för det är, vi gör en sjujäkla lång resa tillsammans i vår egen takt men ser man tillbaka från ruta ett så har det hänt massor. Vi är på väg....

Jo tack, det är tur att man har kommit över tiden då man skämdes och kände sig misslyckad, till exempel när man upptäcker att ens sits är ännu värre än vad man hade trott. Tjo, det är bara att börja träna! Filmkameran är ett utmärkt verktyg. Jag behöver i första hand räta upp mig, öppna upp mellan axlar och dra bak skulderbladen vilket kommer göra att skänkeln har lättare för att hamna på plats också. Sen ska vi jobba med bäckenet och vrida om låren lite mer....never ending story.

Fick i uppgift på helgens träning att ta på repgrimman och jobba lite mer enligt NH-ridningen med innertygel och inner skänkel för att Pila ska börja förstå att inner skänkel betyder böjning-sökning eftersom jag så ofta sitter och tar i innertygeln. Vi vill ju att hon ska finna sin linje utan detta och istället börja ridas för ytter tygel. Slutliga målet är därefter lika kontakt på båda tyglar. Själva ridningen i repgrimman gick bättre än vad jag hade trott, vi har en hel del från sätet redan men ändock en hel massa att jobba på såklart. I vänster varv funkar det riktigt bra men är svårare i höger. Jag får till det att det handlar om vår linjering, det blir för mycket böjning så att vi tappar yttersidan och jag skulle nog kunna tänka mot en sluta för att få vänster bak att sträva in mot tyngdpunkten bättre.

Oh well, man rider väl för att det ska bli bättre :)

Som småbarnsförälder får man lära sig att livet går i perioder och förändringen går emellanåt rätt fort. I skarven mellan perioderna kan man slita sitt hår innan man hittar en ny bättre rutin.

Vi befinner oss i en skarv just nu, Lisen vaknar halv fem på morgonen och det är inte hållbart. Som mamma blir man inte särskilt trevlig under resten av dagen. Dags att korta ner på sovningen - tyvärr. Bye bye långa lugna förmiddag. Nu har jag en timma kvar att njuta av samt en timma under tidig eftermiddag. Men det är det sannerligen värt om jag kan få sova till sex åtminstone!

Lisen snart 11 månader!